Alla talar om Internet of Things (IoT) – men vad är det?
Till och med frisören jag besökte idag talade om IoT. Han berättade att han investerade i aktier i just IoT-bolag samtidigt som jag läste om Sveriges 10 hetaste IoT startups.
Jag köpte en ny bil för en tid sedan och det var mängder av funktioner som inte fungerade, utan att bilen var ansluten till just detta varumärkes nätverk.
Vad är Internet of Things och vilka nyttor finns?
Som vanligt så har IT-världen uppfunnit ett nytt uttryck och allt är som vanligt inte nytt i detta.
Internet of things (IoT) är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att maskiner, fordon, gods, hushållsapparater, kläder och andra saker samt varelser (inklusive människor), förses med små inbyggda sensorer och processorer. Detta medför att dessa enheter kan uppfatta sin omvärld, kommunicera med den och på så sätt skapa ett situationsanpassat beteende och medverka till att skapa smarta, attraktiva och hjälpsamma miljöer, varor och tjänster.
Med ovanstående definition så har IoT funnits i många år, enligt mig. Men nu verkar det verkligen ta fart, det skrivs, debatteras, organiseras och utvecklas som aldrig förr. Internet of Things, IoT håller på att sudda ut gränser och förändra hur vi upplever världen. Samtidigt skapar det enorma möjligheter för allt från små företag till globala miljardbolag.
Det påstås att IoT tros generera 309 miljarder dollar till 2020! och enligt siffror från analysföretaget Gartner bestod Internet of Things förra året av över åtta miljarder olika enheter – en siffra som förväntas öka till över 20 miljarder 2020.
IoT: 10 beståndsdelar och utmaningar
1. Säkerhet
Med sakernas internet kommer ett stort antal nya säkerhetsutmaningar. Det handlar om utrustning, plattformar, operativsystem, kommunikation och de system som IoT-utrustningen är sammankopplad med. Data måste krypteras, batterierna får inte dö och det kommer att krävas ny säkerhetsteknik för att skydda utrusning och plattformar från både digitala och fysiska attacker. Det som komplicerar är att många slutpunkter i sakernas internet bara har enkla processorer och operativsystem som kanske inte stödjer de mest sofistikerade säkerhetsmetoderna.
– Det är ont om erfarna säkerhetsexperter som kan hantera sakernas internet och de lösningar som finns i dag är fragmenterade mellan olika leverantörer, säger Nick Jones.
– Nya hot kommer att segla upp de närmaste åren, allt eftersom hackare hittar nya sätt att angripa utrustning och protokoll på sakernas internet. Så om ”saker” ska vara med ett tag kanske de måste kunna uppdatera både hård- och mjukvara under sin livstid, säger han.
2. Nya sorters analys
Informationen som alla dessa ”saker” samlar in kan analyseras på många sätt för att se kundbeteenden, för att leverera tjänster, för att förbättra produkter och upptäcka affärsmöjligheter. Men dagens analysmetoder räcker inte för sakernas internet, menar Gartner. Nya verktyg och algoritmer behövs redan i dag och de närmaste åren kan behoven bli ännu mer annorlunda.
3. Enhetshantering
Enheter som ska vara med i sakernas internet ett tag måste övervakas och administreras. Mjukvara och firmware måste uppdateras, men det kommer också att behövas allt från diagnostik till rapportering. Här måste vi hitta sätt att skala upp administrationen till tusentals eller miljoner enheter, skriver Gartner.
4. Mycket lokala nätverk
Nätverkstekniskt måste sakernas internet kompromissa mellan räckvidd, batteritid och bandbredd samt kostnad för utrustning, hantering och operatör. Fram till 2025, tror Gartner att sakernas internet kommer att domineras av energisnåla nätverk med liten räckvidd. Men det kommer inte att finnas någon allenarådande standard och det kommer att uppstå olika ekosystem kring olika tekniker.
5. Energisnåla WAN
Dagens mobilnät är inget perfekt alternativ för sakernas internet. Det vi behöver på lång sikt är:
– stor räckvidd
– bandbredder från 0,1 kilobit per sekund upp till några tiotal kilobit per sekund
– en hårdvarukostnad runt fem dollar per nätverksenhet
– basstationer som kan hantera hundratusentals uppkopplingar
– batteritider som mäts i åratal – alltså riktigt energisnålt nätverkande.
Den här nätverkskategorin kallas LPWAN, low-power wide-area network och utgörs i dag av proprietära satsningar. På sikt spår Gartner att vi får standarder som NB-IoT, narrow-band internet of things.
6. Processorer
Även vad gäller processorer och arkitektur handlar det om kompromissade. Säkerhetsmöjligheter och avancerad mjukvara måste vägas mot strömförsörjning och pris. Processorvalet blir därför väldigt tekniskt krävande.
7. Operativsystem
Dagens operativsystem är alldeles för krävande för små uppkopplade enheter. Det som gäller är nya system som är utvecklade för ändamålet.
8. Extrema dataströmmar
Vissa tillämpningar på sakernas internet kommer att generera extremt snabba dataströmmar som måste analyseras i realtid. Tiotusentals händelser per sekund är inget ovanligt och inom telekom och telemetri kan det handla om miljoner. Nu seglar distribuerade plattformar för ”stream computing” upp för att hantera de mängderna. Stream computing analyserar stora dataflöden genom att analysera data direkt när de kommer in, utan att först lagra dem. De brukar använda parallellarkitektur för att hantera extremt snabba dataströmmar, till exempel för realtidsanalys och mönsterigenkänning.
9. IoT-plattformar
Plattformar för sakernas internet buntar ihop olika infrastrukturkomponenter till en enda produkt. Främst handlar det om tre olika sorters plattformar:
1. Kontroll och drift av enheterna – kommunikation, övervakning och administration, säkerhet och uppdateringar.
2. Datainsamling, databehandling och datahantering.
3. Applikationsutveckling – med händelsedriven logik, visualisering, analys och kopplingar till företagssystem.
10. Standarder och ekosystem
För att sakerna ska kunna prata med varandra på sitt internet behöver de standarder och api:er. Här spår Gartner att det uppstår flera olika ekosystem – ett för smarta hem, ett för smarta städer, ett för vårdapparaten och så vidare. Om du tänker ta fram produkter för sakernas internet råder Gartner dig att fundera på att stödja mer än en standard och se till att produkterna kan uppdateras under livscykeln, allt eftersom standarder utvecklas och nya kommer till.
Begreppet Internet of Things börjar även mogna, det ser man när det dyker upp nya sub-begrepp som IIoT (Industrial Internat of Things).
Andra indikationer på detta är t.ex. att Henrik Ståhl, globalt ansvarig för Oracles produktstrategi för IoT vill bryta ned detta i minst tre olika områden:
1. Traditionella ”industriprojekt”, till exempel att koppla existerande maskiner i en fabrik till en central punkt för att ta emot och analysera mätvärden och för att larma om problem. De projekten är oftast utbyggnader av existerande applikationer.
2. Revolutionerande tillämpningar, ofta kombinationer av flera lösningar. Det kan till exempel handla om att skapa en ”modern” stad.
3. Erbjudanden till konsumenter. Det handlar ofta om en uppkopplad produkt som möjliggör en lättanvänd tjänst. Ett exempel är en bevattningslösning för en villaträdgård som använder temperatur, fukt och väderdata för att styra vattenmängden.
IoT inom logistik och distribution
Ytterligare utveckling är att branschmässan Logistics & Distribution redan 2016 riktade ljuset på hur Internet of Things påverkar logistik- och transportbranschen i form av en parallell konferens.
En annan reflektion är att olika företag som utvecklar affärssystem har olika sätt att närma sig IoT.
SAP valde till exempel att ”sätta 3000 utvecklare på att göra sina kunder mer uppkopplade”. Det vill säga en relativt omfattande investering även för SAP.
Sage valde istället att genomföra ett hackathon kring Internet og Things. Vid detta event försåg Sage deltagarna med en del utrustning som Arduino, Sphero ball, Adafruit sensor, Raspberry Pi 2, Intel NUC där vinnaren är den grupp eller person som kom på den smartaste affärsapplikationen inom någon av följande områden:
– Smart Manufacturing. Continuously monitor critical assets, equipment and processes to proactively identify issues before they disrupt production.
– Connected Products and After Sales Service. Monitor products, their location and performance to proactively take action in the field.
– Connected Supply Chain . Keep track of inbound and outbound information, timely order fulfilment and critical in-transit parameters such as temperature to ensure optimal performance.
– Real-time financial data capture, analysis and reporting
Du ser en video om Sage X3 IoT hackathon här >
IoT och affärssystem
En del affärssystemleverantörer och partners till dessa pratar endast om IoT i ett big data perspektiv. Det vill säga resultatet att sakernas internet kommer innebära att affärssystemen skall hantera mycket större mängder data.
Det anser jag dock inte vara den sannolika vägen.
Datainsamlingen och analysen av dessa enorma strukturerade och icke strukturerade data skall inte ske i affärssystem utan istället i miljöer som är mycket bättre lämpade för just detta. Resultatet av dessa processer kommer istället att påverka affärssystemen.
Affärssystemen påverkas redan nu av mer operativa signaler och data ifrån olika givare som finns inom företagets väggar eller ute i fält. Det är allt ifrån hissar, droppande kranar, stillastående bilar, uthyrt material eller annan utrustning som inte fungerar och därmed behöver service.
Jag tror vidare att de största vinsterna både ekonomiskt och medmänskligt faktiskt kan ske inom vård, äldreomsorg och fastighetsdrift. Inom dessa sektorer finns det mängder av personer som ”ronderar” för att konstatera att allt är som det ska istället för att fokusera på uppgifter där just deras kompetens behövs bäst.
När man studerar IoT så berörs även ofta saker som Machine Learning och Big Data. Louis Columbus har skrivit ett intressant blogginlägg om just detta.
Du läser detta inlägg “Internet of Things, Machine Learning & Robotics Are High Priorities For Developers In 2016” här
Fredrik Jansson, fredrik.jansson@systemstod.se
Andra blogginlägg på Systemstödsbloggen
Digitalisering och affärssystem ökar behoven av integrationer >
Drift av affärssystem >
Vår resa till nytt affärssystem – beslutet >